Meny
Vi tar Sötterfällan som exempel på vad etableringen av en vindkraftspark innebär då de verken ligger i närheten. Det är fel att kalla det för park då det är fråga om en industri. I Sötterfällans fall 10 stycken vindkraftverk från Vestas av modell V136 med en tornhöjd på 122 meter, rotordiameter på 136 meter och en totalhöjd på 190 meter.
I och med att de är högre än 150 meter har de den högintensiva vitblinkande hinderbelysningen. Ett ljus som stör både närboende och boende längre bort. Första klagomålet på det vita blinkandet från Sötterfällans verk kom från Gränna.
För att få dessa vindkraftverk på plats breddades och byggdes vägar fram till de platser där verken sedan placerades. 6-7 meter breda vägar med schaktade kanter, för att få plats med de stora blad som sitter på vindkraftverken. Det innebär gator i naturen som är ca 25 meter breda.
Vid platsen för varje vindkraftverk anlades en yta som bl. a. användes för kranen och för förvaring av material under byggnationen. Varje vindkraftverk står på ett fundament av betong. För varje fundament behövdes det betong från ca 100 betongbilar. Ett vindkraftverk från Vestas på 4,2 MW med en navhöjd på 155 meter väger ca 750 ton, fundamentet innehåller 750 ton betong och 40 ton stål och järn.
Gjutning av fundament
Eolus film från byggnationen
Innan bladen ska transporteras sä har de förstås tillverkats. En stor del av bladen tillverkas i Kina och skeppas med båt därifrån. Blad tillverkas även på andra ställen som Italien, Danmark, Tyskland och USA. Bladen till verken i Sötterfällan tillverkades i Kina.
Film som visar hur ett blad tillverkas.
Blixtnedslag blad Sötterfällan 230806, klicka på play för att spela filmen
Inspektion av blad (inte det som blixten slog ned i), Sötterfällan 230828
Förutom att verken rent visuellt förändrar horisontlinjen så får man ett kraftigt vitt blinkande ljus från hinderbelysningen som är särskilt synligt kvällar och nätter, framförallt när himlen är molnig. Då studsar ljuset i molnen och belysningen upplevs som blixtar.
Med skillnaden att det i detta fallet kommer en blixt i sekunden. De verk som har ett torn som är högre än 150 meter har också en röd fast belysning mitt på tornet. Verk med en totalhöjd under 150 meter har en röd blinkande belysning. Men det planeras inte verk på så, i vindkraftssammanhang, låg höjd sedan flera år tillbaka.
Filmen ovan är ljudet tusen meter från verk sommartid i Sötterfällan (verk som då är 190 meter höga).
Klicka på unmute (högtalaren) för att lyssna.
Vintertid när det inte är löv på träden och (ibland) snö på marken så hörs ljudet mer än under sommaren. Man pratar också om infraljud, ljud som vi inte hör men påverkas av. Kring det finns inga undersökningar när det gäller verk av den storlek som är aktuell idag.
Klicka på unmute (högtalaren) för att lyssna. Klicka först av ljudet i filmen ovan denna.
Ljudet från ett vindkraftverk låter inte som något annat.
Klicka på unmute (högtalaren) för att lyssna. Klicka först av ljudet i filmen ovan denna.
Ljudet från ett vindkraftverk påverkas av avstånd, mark och väder. Det mesta ljudet från ett vindkraftverk uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet är av bredbandig karaktär och upplevs som svischande. På nära håll kan det låta nästan väsande, men på större avstånd blir ljudet dovare. Detta beror på att frekvensspektrat förändras på grund av den så kallade luftabsorptionen.
Ljudnivån avtar med avståndet, men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar hur mycket ljudet minskar. Vatten dämpar till exempel sämre än land. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig.
Buller från vindkraftverk upplevs som störande. Det finns inte lika många studier av bullerpåverkan från vindkraftverk som det finns om bullerpåverkan från väg-, tåg- och flygtrafik. Den forskning som gjorts visar att buller från vindkraft är mer besvärande, och att fler känner sig störda av vindkraftsbuller än av annat buller vid motsvarande ljudnivåer.
Utöver störningsupplevelsen är det inte uteslutet att vindkraftsbuller (Ett dygnet runt amplitudvarierad, pulserande buller på enligt beräkningar i genomsnitt 40 dB) också kan ha andra negativa hälsoeffekter, som sömnproblem och hjärt-kärlpåverkan. Man pratar då om infraljud. Hittills saknas studier som visar sådana effekter.
Ljudet eller bullret från vindkraftverken går inte att jämföra med ljudet från en väg eller kylskåp som är jämförelser som företrädare för bolag inom vindkraftsindustrin gör vid samråd. Klicka på ljudet i filmen ovan och bedöm själv.
Bladen från verken skuggar och kan skugga vid bostäder närmast verken, både ute och inne.
Verk med solen i bakgrunden
Vindkraften har, trots att det ofta pratas om vindkraft som grönt, förnybart, ren energi, fossilfritt och klimatsmart, en miljöpåverkan. Filmen är från Baotou i Kina där en stor del av de särskilda jordartsmetallerna som används grävs upp.
I varje vindkraftverk används det minst ett ton särskilda jordartsmetaller (en siffra som nämns är 400 kg per MW, det skulle innebära nästan 3 ton i verk med 7,2 MW). Framförallt neodymium men även praseodymium, dysprosium och terbium. Metaller som idag nästan enbart kommer från Kina (94%). Det är dokumenterat hur farligt avfallsvatten har släppts ut till omgivningen. Förutom dessa metaller går det också åt flera ton koppar.
Ett blad till ett vindkraftverk innehåller förutom glasfiberkomposit och plast ca 150 kvadratmeter balsaträ från (ofta) den ecuadorianska regnskogen. Man pratar om att bladen släpper ifrån sig mikroplaster, det finns dock inte några undersökningar på hur mycket. Bladen slits av bl.a. regn och snö. Vindkraftsindustrin anger siffran 0,15 kilo per verk och år. Man kan iaf konstatera att bladen har ett slitage, annars hade inte företag som sysslar med att reparera blad eller tillhandahåller produkter för att förebygga slitage förekommit.
Att det pratas om mikroplaster just när det gäller vindkraft är inte bara för att det är mikroplaster. Det finns väldigt mycket annat som släpper ifrån sig långt mycket större mängder mikroplaster, biltrafiken är ett exempel. Men vid tillverkningen av blad används det epoxi som till 30 procent innehåller något som heter Bisfenol A eller Bisfenol F som är ett hormonstörande medel och det är det som gör att det av en del tas upp som ett potentiellt problem.
Bladen är svåra att återvinna p.g.a. tillverkningsprocessen. Både Vestas och Siemens Gamesa säger att det redan går eller kommer att gå att återvinna bladen men det sker ingen återvinning idag.
Vattenfall har sedan några år tillbaka förbjudit deponi av blad. Så nu långtidförvaras bladen istället tills de kommer att gå att återvinna.
Bladen innehåller balsaträ från Amazonas med de problem som det ger, klicka på play för att starta filmen. Klicka här för att se hela filmen på Youtube.
Slitna blad på Gotland, bladen (och de övriga delarna) ses här på Googles karttjänst.
Vindkraft är generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Fler fladdermöss dödas, och dödligheten koncentreras till några få arter som riskerar att påverkas kraftigt. Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. En annan är att de skadas av tryckförändringar runt vindkraftverken.
2001 visade en nederländsk studie att döda insekter kunde minska produktionen av vindkraft med upp till 50 procent. Studien väckte dock en annan fråga. Hur många insekter dör vid vindkraftverk? I en studie från 2019 sa forskarna vid tyska Center for Aerospace, DLR, att omkring 24 000 miljarder insekter flyger genom vindkraftverkens rotorblad per år. Av dem dör ungefär fem procent, vilket blir 1 200 miljarder döda insekter årligen. Om varje litet djur beräknas väga 0,1 gram uppgår den totala vikten för rotorbladen 1 200 ton. Studien kunde dock inte svara på om vindkraftsindustrin utgör ett hot för insektsbestånden.
De vilda däggdjur som påverkas mest av vindkraftsverken är klövvilt och stora rovdjur. Det finns en risk att verken skrämmer bort dessa från deras naturliga habitat. När det gäller hägnade djur och tamdjur så hävdar vindkraftsbolagen att djuren inte skadas och att tamdjuren lever i harmoni med verken. Några kommuner nämner dock i sina beskrivningar att både tamdjur och vilda djur upplever störningar och blir stressade. Utländska studier visar att när det gäller får, häst och nöt, så ser man bl a konsekvenser i form av avbrutna dräktigheter, missbildade avkommor, minskad fertilitet, tillväxtstörningar, störningar i foderintag, störningar i produktion osv.
Elen behöver transporteras från vindkraftverken ut på nätet. För detta behövs det transformatorstationer, kablar m.m. Detta står inte vindkraftsbolaget för utan det får vi betala via nätavgiften. Det handlar om stora belopp.
De flesta investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Från bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag. Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel. Det handlar om totalt 321 vindkraftverk. Vid samma tid som CGN ökade sitt ägande i Sverige så sattes det upp på USA:s svarta lista.
Vindkraftsparken som önskas i detta område skulle byggas och ägas av tyska bolag. Elen levereras till Tyskland.
Inslag från TV4 om ekonomin i vindkraftsindustrin
Vindkraftsbolagen, olika politiker, myndighetsliknande energiupplysningsorganisationer och naturorganisationer menar att vindkraften är det som är det viktigaste för att vi ska kunna ordna vår elförsörjning och få fossilfri el. Vindkraften är grön, förnybar, klimatsmart och det är det energislag som är framtiden.
Kritik mot vindkraften är man ofta lite raljerande mot. Frågan om fåglar och vindkraftverkens fara för fågellivet t. ex. där man från energimyndigheten, de olika vindkraftsbolagen och naturvårdsorganisationer säger att stora fönsterrutor och, framförallt, katter är ett mycket större hot än vad vindkraften är.
Lily är upprörd över de grova anklagelserna
Ørsted tar i ordentligt och skriver t. ex. detta på sin sida fakta om vindkraft:
Varje år dör miljontals fåglar till följd av mänsklig verksamhet. Enligt en studie från USA myndighet Fish & Wildlife Service finns det några direkta dödsorsaker, som att de blir påkörda av bilar, flyger in i höga strukturer eller bli uppätna av katter som vi håller som husdjur. finns också många indirekta orsaker, som att deras livsmiljöer förstörs, störningar i ekosystem och förändringar av klimat- och vädermönster orsakade av människor!
Klimatförändringarna är det största hotet. Samtidigt hotas hela arter och ekosystem av de aldrig tidigare skådade förändringar i jordens atmosfär som vi redan ser som en följd av förbränning av fossila bränslen. Nästan 400 nordamerikanska fågelarter tros vara utrotningshotade på grund av klimatförändringarna. Övergången från fossila bränslen till ren energi är ett av de största stegen vi kan ta för att begränsa dessa förändringar och skydda allt växt- och djurliv på jorden.
De nämner dock att vi på Ørsted försöker göra vad vi kan för att vi som vindkraftsutvecklare utgör ett så litet hot mot fåglar som möjligt.
Det man inte nämner är att det är olika typer av fåglar man pratar om. När det gäller vindkraftverken så är det örnar och liknande fåglar man är orolig för att de ska skadas eller dödas av vindkraftverkens blad. Katter tar inte örnar, det är småfåglar vi pratar om då. Det är ett oärligt sätt att jämföra på. I vindkraftsparken i Beth har det dött en örn. Det har även skett ett oljeutsläpp då en växellåda i ett av kraftverken gick sönder, men det är ett problem av en annan typ.
På andra områden har det inte gjorts några ordentliga undersökningar på hur vindkraftverk med dagens storlek påverkar. När det gäller de ljud och infraljud som vindkraftverken genererar så har det inte gjorts någon större undersökning efter att vindkraftverken började växa sig över 100 meter. Det har heller inte gjorts några undersökningar på hur mycket mikroplaster och Bisfenol A (eller Bisfenol F) som vindkraftverkens blad släpper ifrån sig. Industrin säger att det handlar om gram per blad och år men då hade inte ett blad sett ut som de blad som ligger i Buttle på Gotland.
Det har överhuvudtaget inte gjorts några undersökningar av hur olika delar av vindkraften påverkar sedan vindkraftverken började bli högre än 100 meter. Ett verk som är 250 meter högt påverkar förstås mycket mer än ett som är 100 meter högt.
Baotou Mongoliet, Credit: Liam Young/Unknown Fields
Den stora materialåtgången av betong, stål, järn, koppar och jordartsmetaller nämns inte. Det man säger är att det bara tar 6,5 månader för ett vindkraftverk att “betala tillbaka” den energimängd det tagit att bygga det (i april var siffran tre månader). Inget nämns om hur jordartsmetallerna grävs fram, beroendet av ett land som Kina, att vi blir delaktiga i amazonas skövling, epoxin i bladen, att bladen inte återvinns ännu. Man säger att bladen håller verkets livslängd när de ibland behöver bytas redan efter 4-8 år.
De ytor som vindkraften tar i anspråk nämns aldrig. En vindkraftspark är ingen trevlig plats att vistas i. Förutom ljudet och ljuset så är det periodvis en farlig plats. Under vintertid så släpper bladen ifrån sig is. Isbitar så pass stora att du kan skadas om du får en sån bit på dig. En sådan isbit skadar förstås det djur som träffas av den. Det finns varningsskyltar långt innan vindkraftverken som informerar om att det är riskfyllt att vistas där. Det är oklart om djuren i området kan ta till sig informationen på skylten (obs, ironi).
Vi behöver ju energin! Och att vi behöver energi håller nog alla med om. Det sägs också från energiforsk, myndigheter, politiker och andra att vindkraften är det bästa, och framförallt enda, sättet att få el snabbt. Markus, VD på energiforsk, sa på 30 minuter i SVT till programledaren Anders Holmberg att landbaserad vindkraft är det viktigaste de närmaste fem åren. Utan att specificera hur det skulle gå till. Tittar man på hur tillståndsprocessen för vindkraft ser ut så om man börjar idag så är en färdig och levererande anläggning åtminstone 8 år bort. Ungefär lika lång tid som det tar att bygga ett kärnkraftverk av typen SMR. Energisystemet behöver dessutom en reglerbar energikälla för att vindkraften ska fungera så bra som möjligt.
Alla energislag har sina nackdelar. Kärnkraften har sitt uran med de risker som det medför. Framförallt hanteringen av avfall.
Vattenkraften påverkar älvarna och är ett problem för bl. a. lax och ål. Den naturpåverkan vattenkraften gör får ju också läggas på vattenkraften som energislags minuskonto.
De problem som vindkraften har måste det kunna pratas om och föra en diskussion kring. Utan att det sägs nimby och att de åsikter som framförs till vindkraftens nackdel trivialiseras och pratas om i en raljerande ton.
Påverkan på landskapsbilden och människors livsmiljö och de stora ytor som vindkraften tar i anspråk.
Användandet av stora mängder betong, stål, järn, koppar, jordartsmetaller och trä från regnskogen. Hur motiverar vi det miljömässigt (och även etiskt). Det går även åt stora mängder sten, makadam och grus för att anlägga vägarna i en vindkraftspark. Hur ska dessa områden återställas den dag vindkraften plockas ned. Att säga att vägarna upplevs som positivt av de närboende är att göra det väl enkelt för sig.
Hur människor och djur påverkas av ljud, ljus och de mikroplaster som bladen kanske släpper ifrån sig. Bör man inte göra ordentliga undersökningar innan man sätter upp högre och högre vindkraftverk?
Är det klokt att låta utländska ägare från länder vi i andra sammanhang uttrycker tvivel mot spela en viktig roll i vår energiförsörjning? Både som ägare och tillverkare av den teknik som används i kraftverken. Är det rimligt att låta utländska företag exploatera svensk landsbygd och dra nytta av skattesubventioner för att de sedan ska kunna göra stora vinster på den energi som produceras och sedan används i t. ex. Tyskland. Vindkraftsparken i Beth t. ex. sålde förra året el för 82 miljoner kronor. De vindkraftverken ägs av en tysk pensionsstiftelse.
Att försvaret ofta motsätter sig vindkraftsetableringar. Det borde med tanke på världssituationen tas på allvar.
På alla ställen där vindkraft önskas bygga blir det stora protester. Är det inte något i affärsmodellen som inte stämmer då? Det hade man tyckt – om det inte var just vindkraft det gällde.
Den gröna omställningen är komplex och det finns flera sätt att ta sig an den. Men den kräver mineraler av olika slag, mineraler som oftast kommer från Kina.
Det pratas om lagring av el när det gäller vindkraft och då är batterier ett av lagringssätten. Då krävs det ytterligare mineraler som förutom från Kina till stor del kommer från Kongo. Där har Kina en stor närvaro och Kinesiska bolag köper en stor del av de mineraler som grävs upp under förhållanden som inte skulle vara tillåtna i t.ex Sverige, klicka på play för att starta filmen. En dokumentär som tar upp detta är “The cobalt challenge – the dark side of the energy transition” från Deutsche Welle.
Visualisering av verk sett från Bottnaryd